Mimmi var den första katten som Monika och jag hade som vi fick från min gamla vän Diana som jag skrivit om tidigare. Hon hann med att uppleva vårat nya runtimer hus i naturen innan vi var tvungen att ta bort henne eftersom hon började få kraftiga epilepsianfall som hon ärvt efter sin mamma.

Sedan skaffade vi oss Fia som var en Burma hona. När vi kom hem med henne till Mimmi så tryckte hon upp Fia i ett hörn i toaletten och talade om vem som bestämde men efter det blev hon värsta mamman som kom springande så fort Fia pep det minsta.

Fia blev dräktig och jag hade läst på en hel del så att jag visste vad som skulle hända. Det stod bland annat att när hon fött så skulle man göra iordning äggula åt henne så att hon hade något att äta för när hon var klar så kommer hon inte att lämna ungarna på ett tag. När det var dags så hämtade hon mig vid TV-soffan och la sig i sin korg. Jag skulle vara med och spjärna emot hennes baktassar sa hon när hon födde.

Först kom det en mörkbrun tjej Stina, sedan kom det en röd kille Gustaf och den 3:e var helt livlös när han kom. Som tur var så hade jag läst på hur man gör för att få ut fostervätskan så att jag kunde få liv i honom.

 När vi var klara och vi skulle ge henne äggula så reste hon sig plötsligt ur korgen och gick fram till mig och sa " Jaha nu var vi klara med det här, vad ska vi göra nu??".

Men hon skötte dem bra men den som uppfostrade dem och lärde dem allt hon kunde (även bus) var Mimmi och de såg henne som drottningen i huset och var den som bestämde allt.

Annars kan man ibland se en del likheter mellan djur och människor när man ser dem växa upp så här. Musse som var den som kom sist (creme färgad) var alltid räddast och höll alltid fast storebror Gustaf i nacken så att han inte skulle gå ifrån honom.

Musse var ganska storvuxen men han visste inte hur stark han var och Gustaf skojade alltid med honom. Men en dag gick Gustaf för långt och då reste sig Musse och gick med väldigt bestämda steg mot storebror och då blev faktiskt Gustaf rädd för första gången och hukade sig bakom ett skydd och tittade upp med oroliga ögon. Från den dagen var det Musse som bestämde efter Mimmi men han var alltid väldigt snäll.

Burmorna var med på några utställningar och den som det gick bäst för var Musse som fick många fina priser som han var stolt över men Gustaf fick ett väldigt stort pris en gång också, det var för bästa temperament i showen

Gustaf var den som mest såg upp till Mimmi, han gick alltid bredvid henne och hängde på hennes sida och hon tyckte det var lite jobbigt ibland men hon lärde honom allt bus och när jag kom in i rummet så sprang hon så Gustaf var ensam med allt bus. Men när det blev alvarligare saker som om de hörde att Mimmi råkade ut för kattslagsmål utanför då sprang Gustaf och gömde sig under soffan medan Musse sprang i motsatt riktning och skulle ut och hjälpa henne. Musse var expert på att öppna saker, skåp och förpackningar, han kunde till och med öppna skruvlock så de andra katterna anlitade alltid honom så de kunde festa på saker. En gång när jag hade satt en spärr på handtagen mellan kyl och frys eftersom han kunde öppna dem så hörde jag att det lät mycket från köket så jag lutade mig bakåt i TV-soffan för att se och då såg jag hela kylan och frysen (som var höga) stod och gunga fram och tillbaka och Musse som ryckte för att försöka öppna dem.