När jag började i gymnasiet på Kristinebergs Slott, i livsmedelsteknik, började jag plötsligt intressera mig för skolan för första gången, och speciellt då i gymnastik. Min kompis och jag gick ofta på raster och fritid till gymnastiken, spelade innebandy och hoppade frivolter över plint m.m. och den gymnastikläraren såg det så han började öva mig och han sa alltid, jodå, hoppa bara. T.ex. när han skulle lära mig att hoppa frivolt baklänges.

En dag när jag kom in (i gabardinbyxor) med min kompis hade de prov med studsmatta över plint. När läraren såg att jag kom in sa han att jag skulle visa dem 5:ans betyg, hoppa över plinten och göra frivolt och landa snyggt (i gabardinbyxor).

Ok, jag gjorde det. sen sa han att jag skulle lära dem 4:ans betyg också, vad är det sa jag. hoppa upp på plinten och landa raklång stående på armarna, vrida ett halvt varv och landa. Men jag har ju aldrig gjort det sa jag. jodå, hoppa bara. Ja det gick ju bra. Men den läraren var på nyheterna året efter när han dött offpist i lavin med en annan elev.

Året efter gick jag på Enskede Gårds Gymnasium. Där träffade jag en tjej som jag väl egentligen hade min första riktiga relation med. När ABBA vann eurovisions festivalen var vi barnpassare åt hennes brorsbarn på Odenplan. Det blev väl lite för mycket firande då, När jag vaknade på morgonen hoppade barnet omkring på sängarna utklädd till stålmannen, och då kom gårdsmusikanter in på gården och spelade precis som på gamla tider.

Flyttade till Sollentuna 1974, där fick jag med en gång namnet Bagaren eftersom jag med en gång träffade en kille som bodde där som gick i årskursen under mig på Enskede Gårds Gymnasium och han visste att jag utbildade mig till bagare/konditor. jag började också efter några månader att jobba som bagare.

På avslutningsdagen blev allt runtomkring väldigt stressigt, hela skolan hade ju avslutning i den stora aulan, jag och min tjej hade avslutat våra förhållande, och jag hade bestämt att jag skulle försöka ta kontakt med en tjej som jag hade flörtat med lite i början. Jag såg i rasten att hon stod i en ring med flera tjejer ute och rökte. Jag gick ut och fram till dem, tog fram en cigarett och frågade "har du eld". En av tjejerna tog genast fram en tändare men då sa jag "inte du, utan du" sa jag och pekade på henne. Vi bestämde oss att vi skulle träffas senare men det komiska är att vi talade inte om vad vi hette eller bytte telefonnummer. I slutet när vi var i aulan fick jag helt oförberett som en av två personer ett stipendium från kungsörnen, så jag fick gå fram och ta emot det.

Hon ringde i alla fall efter ett par dagar, då hade hon hört våra namn när vi ropades upp och konstaterat från skolkatalogen att den andra killen var för gammal.

Under den tid jag bodde i Sollentuna visste nästan alla att jag hette Bagaren, ingen visste vad jag egentligen hette.

Kom jag hem till någons förälder så sa de, "jaså det är du som är Bagaren". Gick jag på bakgårdarna förbi en sandlåda med 2 småungar så sa de, "Hej Bagare". Blev först kompis med klasskompisens kompis men senare blev det mera hans storebror. Jag råkade en tid senare ut för ett slagsmål mellan de 2 första killarna och mig med storebror och jag förstod aldrig vad det handlade om men fick senare höra från lillebror att han hade blivit förbannad att hans storebror hade tagit mig från honom.