När jag byggde vårat runtimmerhus hjälpte min pappa till med drygt hälften och även min mamma en hel del. När jag lagt på takstolarna var det lite läskigt där uppe på balkarna 6 m upp i luften, men så fort jag fått upp plasten mellan takstolarna och lagt på isoleringen så gick det bra att springa där uppe igen, ofta var jag helt ensam här ute när jag sprang där uppe.

När jag fått på taket så band jag fast min mamma och pappa i rep uppe på taket men min mamma gillade inte när jag själv sprang omkring där uppe och snubblade helt okopplad.

När Monika och jag var i friggeboden en dag började det regna så jag skyndade mig ut för att få på plasten över taket eftersom det inte var klart. Det började hastigt regna mer så jag rutschade ner på plasten och fick tag på stegen med ena armen och takkanten med den andra.

1992 fick jag typ 1 diabetes, det var straxt före julafton som jag själv konstaterade att jag hade det eftersom jag började dricka mycket vatten och kissa mycket och jag hade plötsligt svårt att läsa texten på tv som beror på att man har fått vätskesamling i ögonen.

På den här tiden åkte man alltid in akut till sjukhuset om de upptäckte typ 1 diabetes och så fick man stanna minst 1 vecka och lära sig ta sprutor och hur man ska äta m.m.

Jag gick i alla fall till en läkare i Hässelby som i efterhand fick kritik att han gett mig många felaktiga råd. Han konstaterade snabbt att jag hade diabetes som jag trodde men visste inte om det var typ 1 eller typ 2 men gav mig dåliga råd, skickade in en remiss och skickade hem mig dan före julhelgen.

Tidigt första morgonen efter julhelgen ringde en upprörd överläkare från diabetesmottagningen på karolinska. Hon kunde inte förstå att han hade skickat hem mig och sa att det var solklart att det var typ 1 diabetes, "Du är ganska smal va" sa hon, ja det är jag. Så jag fick snabbt åka in.

Väl inne på sjukhuset gjorde jag klart att jag inte kunde tänka mig att vara kvar över nyårshelgen fast det bara var dagar till nyårsafton. Så jag tog med en gång tag i insulin sprutorna och gav mig själv insulin, maten hade jag inga problem med eftersom jag under en tid jobbat med att äta mer som man ska göra, mindre kött och mera grönsaker och helst inte så mycket potatis.

De ville gå igenom mina tänder också hos en tandläkare i källargångarna på Karolinska och jag hade ju inte varit hos tandläkaren de senaste 12 åren. När man satt där nere och väntade i de mörka gångarna utanför tandläkaren kom det ut personal från rummet bredvid som var tandkirurgin som flera gamla gick in till. Det var unga punkartjejer i full utstyrsel som jobbade där. När jag kom in hos tandläkaren och hon började gå igenom min mun och rabblade upp massa saker till tandsköterskan som antecknade för fullt så tänkte jag "det här låter inte bra" När hon var klar efter ett tag sa tandsköterskan "Det låter vackert i den där munnen, får jag komma och titta"

Efter 3 dagar kom de och sa att vi brukar aldrig göra så här men jag fick åka hem nu.

Undre min uppväxt i Råcksta åkte vi en hel del skidor i bl.a. "branta backen" och skridskor på fotbollsplanen som alltid spolades på vintern i närheten, men det var först närmare 35 års åldern som jag åkte mycket vattenskidor under 1 år.

I mitten av 1990 talet hade jag flera gamla bilar som jag meckade mycket med, även gamla Citroen med gashydrauliska fjädring som flera verkstäder inte ville befatta sig med. Det kan man inte göra hemma sa dom. Det slutar bara med att man får bogsera iväg dem. Men jag hade faktiskt en gammal Citroen verkstad i Enköping som hjälpte mig om information om hur man skulle göra, sen lärde jag mig mycket från en granne (på den tiden hade jag faktiskt en fastboende granne lite mer än 50 m bort) som meckat länge med sådana Citroener. Vi var ofta på bilskrotar och köpte delar. jag kunde plocka ner motorerna i smådelar och få ihop dem fungerande, utan att det blev någon skruv över. Men en gång när jag hade problem med en bensin pump, satt min granne i bilen och startade medans jag stod över motorhuven för att se om jag kunde se problemet. Plötsligt slog det upp eldslågor ur motorn och hela motorn var snabbt övertänd. Jag slet snabbt av mig min jacka och täckte över motorn och lyckades faktiskt lika snabbt släcka lågorna.

Monika, jag och våran hund Nalle promenerade i Taxinge en dag. De har många hästar där och plötsligt ser vi en som smiter ut. Jag går och motar tillbaka den och det gillade den inte riktigt så den vände rumpan mot mig och motade en spark med båda hovarna mot min kropp, men den gjorde bara en snäll spark för att markera som tog löst, sen gick den in.

1996 eller om det var 1997 var Monika, jag och mina föräldrar och monterade ner ett litet hus i Nacka, som vi fick om vi fraktade bort det. När min pappa och jag körde därifrån en dag med en skåpbil som jag hade med ett väldigt tungt lassat släp med takpannor och virke, fick jag plötsligt däckexplosion på släpet på motorvägen så hela bilen och släpet kastades från sida till sida på motorvägen. Jag såg i backspegeln att det var en bil som hann sacka ner farten bakom mig, och en bil snett framför som var på väg att köra ut men hann stanna. jag lyckades få stopp på sista, största kastet när vi nästan träffade mitträcket, och den som stannat som var på väg att köra ut hjälpte mig att dirigera så jag kunde köra ut till kanten. Det visade sig vara en civilpolis som sett allt från början och han sa att det var verkligen bra att jag inte bromsade när det hände för då hade det varit klippt.